Denna febervariant är vanlig vid infektionssjukdomar och blodförgiftning. [ 13] Febris intermittens är feber som kommer och går, antingen under dygnet eller med några dagars uppehåll. [ 13] Febris hectica eller förr tärfeber, med hög feber på kvällen och normal morgontemperatur, vilket är typiskt vid tuberkulos, [ 12] cancer och blodförgiftning. [ 13] Febris undulans med långsamt igångsättande av febern varpå den sjunker lika långsamt till normal nivå. Febervarianten är typisk för brucellos, [ 13] Febris irregularis är feber som inte följer något mönster, vilket kännetecknar kronisk bronkit, reumatism, med mera. [ 13] Hypertermi [ redigera | redigera wikitext] Kroppstemperaturen kan också höjas av andra orsaker, alltså utan att "termostaten", som finns i hypotalamus i hjärnan, skruvats upp — hyperthermia eller hypertermi. Orsaken kan vara stark solstrålning eller vistelse i varmt och fuktigt klimat där svett inte avdunstar och därmed inte kan ge avkylning. Vissa sjukdomar ger ofrivillig muskelaktivitet och därmed värmeproduktion.
[ 3] Känsla av feber när man inte har det, kan vara ett tecken på värmevallning. Ett annat tillstånd är intermittent feber, feber som kommer och går, antingen under dygnet eller under loppet av tre dagar. Remittent feber är intermittent feber som kommer och går i regelbundna intervaller. [ 4] Intermittent feber förekommer vid olika sjukdomar, däribland cancer. [ 5] Allmänt [ redigera | redigera wikitext] Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar skapar immunförsvaret cytokiner. Feber orsakas vanligen av olika typer av infektioner, exempelvis virusinfektioner. Som regel är orsaken till feber uppenbar eller känd. Feber utan känd eller uppenbar orsak (oklar feber) bör utredas av en läkare eftersom det kan bero på en allvarlig sjukdom; hos vuxna beror oklar feber ofta på autoimmuna sjukdomar, medan det hos barn oftast beror på en oupptäckt infektionssjukdom. [ 6] Cytokin IL-6 (som endogent frisätts under skapad systemisk inflammation på möss) verkar pyrogent, genom att binda till den membranbundna IL-6-receptorn a (IL-6Ra) på hjärn endotelceller varvid prostaglandinsyntes induceras i dessa celler och förmodligen sker detta i samverkan med andra perifert frisatta cytokiner.
I början av graviditeten sjunker blodtrycket, vilket kan leda till yrsel om du står upp länge eller reser dig för snabbt. Ifall det händer - sätt dig försiktigt ner och luta dig framåt. På så sätt ökar blodet till huvudet och du känner dig bättre. Längre fram i graviditeten brukar blodtrycket stiga igen. Om du ligger på rygg och plötsligt drabbas av svimningskänsla kan du ha drabbats av så kallat vena cava-syndrom. Det beror på att det stora blodkärlet som går invid ryggraden kläms åt. Välj en annan ställning, till exempel att ligga på sidan, så försvinner det förmodligen.
Tufft för rygg och bäcken Ont i ryggen? Det är inte så konstigt eftersom ryggmusklerna måste hålla emot en allt större mage. Vissa gravida drabbas av ischias, med smärtor som ilar från korsryggen och ner genom benen. Får du stora problem kan du prata med din barnmorska som kan ge råd eller hänvisa dig till en sjukgymnast. Smärtor som kommer mer från bäcken och underliv kan vara tecken på foglossning. Det finns en del rörelser att undvika och några saker som är viktiga att tänka på just vid bäckensmärtor och foglossning. Trög mage, hemorrojder och flytningar Hemorrojder är små åderbråck i eller vid ändtarmen som kliar och svider. De förvärras ofta om magen blir förstoppad, vilket är vanligt under graviditeten. Det i sin tur beror på att tarmrörelserna inte fungerar som vanligt. Tar du järntillskott så kan vissa av dessa göra magen ännu trögare. Prova att äta något lösande, såsom katrinplommon. Drick ordentligt med vatten. Hjälper inte detta så hör dig för på apoteket om receptfria medel mot förstoppning som passar för gravida.
Det är viktigt att använda något skydd mot graviditet om du inte vill bli gravid eftersom varje slidsamlag kan leda till en graviditet. Möjligheten att bli gravid minskar med åldern De flesta kan få barn med hjälp av egna spermier och ägg. Men möjligheten till graviditet minskar med åldern. Det är väldigt olika från person till person hur snabbt det går. För personer som har en livmoder brukar möjligheten att bli gravid minska efter 30 års ålder, och sjunker sen snabbare efter 35. För personer med penis påverkar inte åldern på samma sätt, men möjligheten minskar ändå ju äldre man blir. Det finns hjälp för att bli gravid Du kan få hjälp på en fertilitetsklinik eller kvinnoklinik om du har försökt bli gravid ett år eller längre men inte har blivit det. Där görs en så kallad infertilitetsutredning. Genom provtagningar och undersökningar försöker de ta reda på anledningen till att det inte har blivit någon graviditet. Att det kan vara svårt att bli gravid kan till exempel bero på att äggledare eller spermier som inte funkar.
Man ska vara medveten om att studierna är genomförda på djur, så de säger knappast allt. Riskerna är sannolikt mycket små enligt Hans Sjögren, men de kan påverka fostrets hjärtutveckling under både tidig och sen graviditet. Alvedon och Neurologisk sjukdom Två vetenskapliga studier (Brandlistuen et al. Int J Epidemiol. 2013;42(6):1702-13 samt Liew et al. JAMA Pediatr. 2014:168(4):313-20) som studerat den neurologiska utvecklingen hos barn till mammor som använt smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol under graviditeten, har visat på ett misstänkt samband mellan läkemedlet och barnens utveckling. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs säkerhetskommitté har nu värderat de tre studierna och konstaterar att det inte finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan mammans användning av paracetamol under graviditet och barnets neuropsykiatriska utveckling. 1177 och FASS om Alvedon under graviditeten På 1177 kan man läsa nedanstående om Alvedon när man är gravid: Man kan använda läkemedlet när man är gravid.
Det är viktigt att tänka på vad man stoppar i sig under en graviditet eftersom barnet får all näring och energi genom navelsträngen via mamman. Många känner oro inför vad man kan äta när man är gravid. En bra grund är att äta frukost, lunch, middag och några mellanmål varje dag. När man äter regelbundet fördelas energi och näringsämnen över hela dagen. Att äta flera mindre måltider kan även lindra illamående. Det är bra att variera innehållet i måltiderna för att både mamman och barnet ska få i sig de näringsämnen som behövs. Försök att välja mat som är rik på vitamin D, omega 3-fett, folat/folsyra och järn. Hur mycket ska man gå upp i vikt? Att gå upp lagom mycket i vikt är viktigt både för barnets och mammans hälsa. Lagom viktuppgång minskar risken för graviditetsdiabetes och högt blodtryck. Förlossningen kan också bli lättare om du inte går upp för mycket i vikt. Hur mycket som är lagom beror på hur mycket man vägde innan man blev gravid. Det bästa är att rådgöra med barnmorskan vad som är lagom.