En stjärnas atmosfär och således även solens atmosfär utgörs av den yttre regionen av stjärnans volym, det som ligger ovanför kärnan, strålningszonen och konvektionszonen. Den delas in i flera regioner med distinkta egenskaper: Fotosfären [ redigera | redigera wikitext] Fotosfären, som är atmosfärens lägsta och kallaste lager, den är normalt sett den enda synliga delen. [ 1] Ljus som lämnar stjärnans yta kommer från denna region och passerar genom de högre lagren. Solens fotosfär har en effektiv temperatur mellan 5770 och 5780 K. [ 2] [ 3] Solfläckar, kallare regioner på magnetfältet ligger i fotosfären. [ 3] Kromosfären [ redigera | redigera wikitext] Ovanför fotosfären ligger kromosfären. Denna del av en stjärnas atmosfär kyls först ner och värms sedan upp till ungefär 10 ggr temperaturen i fotosfären. Transitionszon [ redigera | redigera wikitext] Ovanför kromosfären ligger transitionszonen (övergångszonen), där temperaturen snabbt ökar. Denna anges i standardmodellen endast vara ca 100 km.
Fotosfären är den undre gränsen för hur långt in vi kan se i solen. Temperaturen längst inne i solen är 15 miljoner grader. Att solen inte svalnar beror på att det pågår kärnreaktioner där inne. Väte omvandlas till helium samtidigt som enorma mängder energi frigörs. Solen har lyst i cirka fem miljarder år och väntas lysa ungefär lika längre till. Solen är alltså en stjärna i yngre medelåldern. Källa: Nationalencyklopedin
Källangivelse Nationalencyklopedin, solen. ng/solen (hämtad 2020-05-30)
Rymden 30 januari 2020 11:20 Ett teleskop på Hawaii har tagit de mest detaljerade bilderna av solen någonsin. Bilderna avslöjar bland annat att dess yta är kornig, där varje "litet" gryn har en yta motsvarande Frankrikes. Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills. Bilderna avslöjar att solens yta är kornig, där varje korn är lika stort som Frankrike ungefär. Bild: NSO/AURA/NSF Varför är solens atmosfär mycket hetare än dess yta? Vad är det som driver solens magnetiska aktivitet i cykler om elva år? Och hur fungerar solvinden? Premiuminnehåll Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.
Av: TT Publicerad: 30 januari 2020 kl. 11. 20 1 av 2 | Foto: NSO/AURA/NSF Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills. Bilderna avslöjar att solens yta är kornig, där varje korn är lika stort som Frankrike ungefär. Ett teleskop på Hawaii har tagit de mest detaljerade bilderna av solen någonsin. Bilderna avslöjar bland annat att dess yta är kornig, där varje "litet" gryn har en yta motsvarande Frankrikes. Varför är solens atmosfär mycket hetare än dess yta? Vad är det som driver solens magnetiska aktivitet i cykler om elva år? Och hur fungerar solvinden? Det finns fortfarande många frågetecken kring vår närmaste stjärna: solen. Nu har ett teleskop på ön Maui på Hawaii i Stilla Havet tagit de mest högupplösta bilderna av solen någonsin. Gryn – Detta är extremt spännande. Med de här bilderna kan vi se solen som aldrig tidigare, säger Thomas Rimmele, astronom och projektledare, till Scientific American. Bilderna avslöjar bland annat att solens yta är grynig, som om den vore täckt av små guldkorn.
Ett teleskop på Hawaii har tagit de mest detaljerade bilderna av solen någonsin. Bilderna avslöjar bland annat att dess yta är kornig, där varje "litet" gryn har en yta motsvarande Frankrikes. Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills. Bilderna avslöjar att solens yta är kornig, där varje korn är lika stort som Frankrike ungefär. Foto: NSO/AURA/NSF Daniel K. Foto: NSO/AURA/NSF Varför är solens atmosfär mycket hetare än dess yta? Vad är det som driver solens magnetiska aktivitet i cykler om elva år? Och hur fungerar solvinden? Det finns fortfarande många frågetecken kring vår närmaste stjärna: solen.
Solen är som bekant ensam i vårt solsystem. Hur länge kommer solen att finnas? Om solen funnits i 4, 5 miljarder år, hur länge kommer den att lysa till? Just nu befinner de sig ungefär halvvägs genom sin livscykel. Solar i den här storleken brukar ha en livslängd på cirka 10 miljarder år. Det tar alltså minst 5 miljarder år innan den brunnit färdigt. Total livslängd: ca 10 miljarder år Vad händer sedan? Om 5 miljarder år kommer Solen att bli en så kallad Röd jätte. Den växer och blir både större och kallare samtidigt. Konstigt nog kommer den samtidigt att bli 2000 gånger ljusare. Det blir en helt annan himlakropp än vad vi är vana vid. En solnedgång på jorden kommer att vara väldigt olik den vi kan se nu. Hur kan man veta detta? Man antar idag att vårt solsystem tillkom ungefär vid samma tidpunkt. Några av de äldsta sakerna vi funnit är stenar vi tagit med från månen. Genom att undersöka dem så har man kunnat göra en uppskattning av hur gamla de är och hur gammal solen troligen är. Trots att det är den närmaste stjärnan från oss räknat så är det ganska svårt att undersöka den med exakthet.