Som jämförelse samlade Socialdemokraterna ihop 31, 0 procent av rösterna vid det senaste valet 2014. Centern har minskat kraftigt Även Centerpartiet har blivit ett betydligt mindre riksdagsparti om man tittar tillbaka till början av 70-talet. 1973 hade partiet 25, 1 procent av rösterna. Vid valet 2014 fick Centerpartiet 6, 1 procent av rösterna. Moderaterna var däremot ett betydligt mindre parti på 70-talet än vad det är idag. 1973 fick partiet 14, 3 procent av väljarstödet, mot 30, 1 procent vid valet 2010. När rösterna hade räknats ihop på valnatten 2010 skiljde det bara 0, 6 procentenheter mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Vid valet 2014 tappade Moderaterna och fick 23, 3 procent av rösterna i riksdagsvalet. Riksdagsval – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna. Valresultat, andel röster efter parti och valår, 1973–2014 Största partiet erbjuds bilda regering Efter ett riksdagsval får det största partiet erbjudande om att bilda regering. I en demokrati är det majoriteten som styr.
SVERIGE Centerpartiets partiledare Annie Lööf säger att hennes första alternativ är en borgerlig regering efter valet i höst. Men politiskt så ligger partiet närmare både Vänsterpartiet och Miljöpartiet än allianspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna. Åtminstone om man får tro den statsvetenskapliga forskargruppen CHES. Slutsatserna har dragit utifrån 18 forskares tolkningar av partiets politik utefter den så kallade GAL-TAN-skalan. Det är främst migrationsfrågan som gör att partiet positionerar sig så nära V och MP, enligt forskarna. Som komplement till höger-vänster-skalan har skalan GAL-TAN börjat användas allt mer inom mediala och politiska kretsar. GAL står för grön, alternativ, libertariansk och TAN står för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Enligt GAL-TAN-skalan är Centerpartiet nu närmare Vänsterpartiet och Miljöpartiet än vad är till Moderaterna och Kristdemokraterna. Det rapporterar Sveriges Radio. Migrationsfrågan nämns som det främsta exemplet på Centerpartiets förflyttning längs med den nya skalan.
Svårt ta sig Beskedet från utrikesdepartementet har varit att den som vill få konsulär hjälp personligen måste infinna sig på en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. I fredags uppgav dock utrikesminister Margot Wallström (S) att barnen "om möjligt" ska föras till Sverige. Flera partier är kritiska till hur regeringen agerat såhär långt. – Det är väldigt väldigt svårt om man är tre år, i svält och apatisk, att ta sig till en svensk beskickning för att få hjälp. Här behöver regeringen se till att människor kan komma till en sådan, säger Linda Westerlund Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Även Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna anser att regeringen ska göra mer. Liberalerna anser att regeringen till att börja med ska fastställa barnens identiteter, relationer till Sverige och eventuella medborgarskap. – Barnen har i allmänhet inte gjort något, framför allt inte de som är under 15 år. Därför bör man fundera på om man tillsammans med Rädda Barnen, UNHCR eller någon annan kan arrangera en möjlighet att omhänderta dem, säger Johan Pehrson.
Samhällsnytt rapporterade igår att Expressen spred falska nyheter när de hängde ut personer som påstods ha koppling till "högerextremism" inom säkerhetsbranschen. G enom bara plocka ut vissa uppgifter kunde tidningen skapa sitt avslöjande. Nu meddelar dock Mikael Damberg (S) att regeringen ska tillsätta en utredning för att se över hur och vilka som ska få arbeta som väktare i Sverige. Nu ska regeringen ser till att "rätt personer" ska få jobbet – eller med andra ord kommer ordningsvakternas politiska åsikter att granskas. Regeringen ska nämligen sätta upp direktiv för att tillsätta en utredning som ska se över väktares roll. – Regelverket kan vara föråldrat, vi ska titta på hur tillsynen ser ut på de här verksamheterna, vilken sorts utbildning ska väktarna ha till exempel, säger han till Expressen. Initiativet presenteras efter Expressens granskning om "högerextremister" i väktarbranschen och ser ut att vara en reaktion på den. En kort tid innan uppmanade Helle Klein regeringen att vidta åtgärder mot branschen med anledning av politiska åsikter som hon ogillar.
En koalitionsregering är en regering som består av två eller flera partier. [ 1] Koalitionsregeringar är mycket vanliga i länder med proportionellt valsystem, då ett enskilt parti sällan får egen majoritet med sådant valsystem, och koalitioner i regel krävs för att bilda majoritet i parlamentet. De kan också bildas som resultat av att de ingående partierna slutit sig samman i en valallians inför ett val. I länder där statschefen oberoende av stödet i den lagstiftande församlingen själv utser en regering förekommer koalitionsregeringar i regel sällan eller aldrig. I kristider kan koalitionsregeringar innefatta samtliga eller nästan samtliga partier med parlamentarisk representation, så kallade samlingsregeringar. [ 2] Koalitionsregeringar kan också vara minoritetsregeringar, som exempelvis regeringen Bildt 1991-94, då de får förlita sig på stöd från partier som inte sitter i regeringen. [ 2] I de fall då det saknas parlamentarisk majoritet för andra regeringsalternativ kan de två största partierna från olika sidor av den politiska skalan bilda en stor koalition.
Se även [ redigera | redigera wikitext] Koalition Stor koalition Samlingsregering Källor [ redigera | redigera wikitext] ^ ^ [ a b]