Kriterievaliditet eller empirisk validitet innebär hur väl en testvariabel korrelerar med ett i förväg uppsatt kriterium. Detta kan vara ett annat mått som mäter samma sak eller någon extern indikator på att ett visst kunskapsmått är uppnått [ 1]. Kriterievaliditet kan vidare delas in i samtidig ( concurrent) och prediktiv validitet. Vid samtidig validitet görs en mätning av kriterievariabeln vid samma tillfälle, och resultaten korreleras. Vid prediktiv validitet görs mätning av kriterievariabeln långt senare, och korrelationen anger då hur väl mätningen kunde förutsäga resultaten. Ett exempel på prediktiv validitet är hur väl högskoleprovet förutsäger senare framgång vid högskolestudier. Ett annat exempel är körkortsprovet, som bör ge information om en körskoleelevs förmåga att köra bil på ett säkert sätt. [ 1] Begreppsvaliditet ( construct validity) är ett inom testpsykologi omdiskuterat ämne [ 2]. Detta avser hur väl ett psykologiskt test mäter ett abstrakt psykologiskt begrepp, som till exempel aggressivitet eller viljestyrka.
Validitet och reliabilitet är viktiga kriterier när det gäller hur man bedömer kvaliteten i en kvantitativ undersökning. När det gäller validitet är frågan huruvida forskaren mäter det hon/han avsett att mäta, t ex mäter ett diagnostiskt lästest verkligen skillnader i läsförmåga? Reliabilitet handlar om resultaten blir desamma ifall undersökningen genomförs på nytt. Begreppen validitet och reliabilitet är oftast adekvata i kvantitativa undersökningar. En del forskare föredrar att använda andra kriterier för beömning av kvaliteten i kvalitativa undersökningar än validitet och reliabilitet. Ett sådant kriterium är trovärdighet, som kan påvisas genom att visa att val av teoretiskt perspektiv och begrepp är relevanta för studiens syfte, att en tydlig beskrivning av hur studien genomförts finns och att syfte och frågeställningar har besvarats och diskuterats.